Gråtit sen blev jag bara förbannad…
Danielas födelsedag idag!
Eftersom hon har det mesta hon behöver och jag haft lite för mycket i skallen sista tiden så var fantasin lite dålig infr hennes födelsedagspresent… såå hon fick en shoppingrunda på stan, vilken uppskattades! 
Fixade en god frukost till henne och sen var dagen igång…
Mina föräldrar var här med lite presenter till henne och givetvis skulle också Oliver få en present så det inte blev orättvist… 
Daniela hyrde två filmer som vi nu kollat på; I taket lyser stjärnorna och 2012.
I taket lyser stjärnorna har jag länge velat både se och läsa då jag umgicks med författarens bror under den tid handlingen utspelar sig men har dragit mig för att se/läsa dessa för det var en jobbig tid för dem.
Var längesen jag grät så mycket. Filmen handlar om deras cancersjuka mamma som blir sämre och sämre för att senare gå bort. Jonas är inte alls med i handlingen vilket Johanna medvetet valt bort men skildringen av deras mor är precis som jag kom ihåg henne; stark, framåt men framförallt fantastiskt snäll…
Det är 17-18 år sedan allt hände men många minnen och bilder kom tillbaka vilket fick mina tårar att flöda.
Tyvärr har jag numera inte mycket kontakt med Jonas då han numera bor i Kanada med familj.
Filmen var verkligen suverän och när man ”såg” deras mamma igen brast allt för mig…
Efter detta blev det pizza och 2012…
Och det var det som gjorde mig förbannad… inte pizzan, den var himmelsk utan filmen…
Idén till filmen kunde säkert göras till något bra men filmen är en patetisk blandning av ”nära-ögat”, sensmoraler, klischéer, små underfundiga skämt och amerikanska hjältedåd…
Riktigt jobbig jäkla film som jag bara störde mig på ju längre den pågick…
SE INTE SKRÄPET!!!
så efter denna tår och ilskfyllda kväll så blir det snart lita kvällsmys när lilleman fått sin mat…!
gonatt!
maj 2nd, 2010 at 00:41
I taket lyser stjärnorna är en fantastiskt bra film. Grät också som fan när jag såg den, som du kanske förstår.